En av Europas absolut största och bästa spelsajter har nu tagit det stora steget hit till Sverige.

Igår förmiddag slog nämligen Eurogamer.se upp portarna, och då allt varit väldigt hysch-hysch fram tills dess var det ingen som i förväg visste vilka svenskar som låg bakom sajten, förutom redaktionen själva då förstås. Vi fick se en hel del spekulationer från bland annat Blog ‘em up och Spelfeber om detta, men ingen hade väl trott att det var folket bakom PS3bloggen som låg bakom den nya spelsajten.

Men Toby och gänget från Sveriges populäraste PlayStation-blogg var långt ifrån ensamma. Till sin hjälp hade de nämligen med sig bloggare och speltokar som Linus från Sugoi, Elin från Ariez, Mikael från Spelforum och Peter från Games & Godis.

Också Krille från, eh, Speltokig…

Just det, du läste rätt! Jag är med i redaktionen på Eurogamer.se och kommer lägga all min energi på att få alla att trivas där.

Vad händer nu med Speltokig då? Du kan vara lugn, jag har inga planer på att lägga ner den, och inlägg som inte passar så bra på EG.se kommer att dyka upp här istället. Dock, som ni kanske märkt under förberedelserna inför lanseringen, kommer den nya sajten ta upp väldigt mycket tid, framför allt nu i början, och frekvensen på nya inlägg här på bloggen kommer att minska ordentligt.

Å andra sidan kommer jag att skriva fler texter om spel än någonsin på EG.se, och det tillsammans med några av nätets absolut skickligaste spelskribenter. Så ta och pallra dig dit omedel bums! Passa även på att läsa Tobys välkomsttext till sajten så du får en större inblick i vad det hela handlar om.

Och just det, jag lovade ju att skriva om mina intryck av spel som Mass Effect 2. Så varför inte kolla in recensionen av det spelet, eller nygamla Pokémon? Jag vill även tipsa om Jimmys briljanta text om Nintendospelare och Elins reportage om Geekgirls Meetup.

1. Batman: Arkham Asylum

Årets stora överraskning är också årets bästa spel. Helt utan förvarning bjöd Rocksteady oss på världens bästa superhjältespel, med en stämning som får de nya Batmanfilmerna att framstå som ett skämt. Arkham Asylum har allt – psykiskt störda superskurkar, grym dialog, häftig action, simpel men oväntat funktionell kontroll – listan kan göras lång. Klart är i alla fall att det aldrig varit så roligt att smyga sig på och skrämma upp fiender i mörkret, samtidigt som Batman har det roligaste fightningssystemet och gadgetsen på länge!

2. Persona 4

Alla som tror att de tröttnat på japanska rollspel borde verkligen plocka upp den här titeln. Spelet revolutionerar kanske inte genren, men det har tagit de bästa bitarna från andra rollspel och mixat ihop det till årets näst bästa spel. Vi bjuds på ett underbart manus, riktigt intressanta karaktärer, roliga strider och ett stort metaspel där du bygger upp relationer med dina vänner och dejter. Ett måste för alla som äger ett PS2 eller en bakåtkompatibel PS3:a!

3. New Super Mario Bros Wii

Gillar du Mario älskar du det här spelet. Det kanske inte har lika grym bandesign som DS-versionen, och det blir aldrig lika svårt som Super Mario World till SNES, men om du spelar det tillsammans med några kompisar blir det plötsligt det kanske bästa Mario-spelet någonsin. Så vansinnigt kul är det att spela co-op i det här spelet!

4. Uncharted 2: Among Thieves

Spelet som fått flest GOTY-titlar under 2009 är nog ändå Uncharted 2, och det förvånar mig verkligen inte, då det är ett ruskigt bra spel. Actionscenerna är riktigt maffiga, grafiken är imponerande och röstskådespelet lysande, och ibland kan man nästan tro att det är en film man kollar på när man spelar spelet. Dessutom är striderna riktigt roliga, och även utforskandet har fått den plats det förtjänar.

5. Call of Duty: Modern Warfare 2

Även om multiplayerdelen är rätt trasig för tillfället har det här spelet ändå årets roligaste onlinedel. Trots detta är det framför allt singelspelardelen och arkadläget Special Ops som får mig att placera spelet på listan. Kampanjen håller nämligen ett perfekt tempo hela vägen, har varierande uppdrag och den bästa kontroll ett FPS har haft på konsol någonsin (har inte spelat PC-versionen).

Vilka var era favoritspel förra året? Kolla gärna in några av mina favoritbloggares topplistor också:

Ariez GOTY 2009

Gnoit: Spelade GotY 2009

ps3bloggen: Årets bästa spel korat

Radio Speltorsk: Guldtorsken 2009

Sugoi: Året som gått

Tänkte fatta mig kort idag. För alla som är intresserade av att prova på nästa MMO-del i Final Fantasy-universumet så går det nu att registrera sig för betaversionen av Final Fantasy XIV redan nu. Än så länge är det PC-versionen du kan anmäla dig för, men PS3-betan drar snart igång den med.

Det jag ser fram emot mest med spelet är att man påstår sig ha lagt mer vikt på storyn och karaktärsutvecklingen än i Final Fantasy XI. Själv spelade jag det spelet ett tag men jag tröttnade då det tog flera timmar att ta sig en millimeter längre i handlingen, vilket kändes trist. Hoppas verkligen de har gjort något åt det här i det nya spelet, så att det blir lite mer lättillgängligt även för dem som inte är arbetslösa och kan lägga 16 timmar per dygn på spelet.

Gillar du Final Fantasy eller MMORPG tycker jag helt klart du ska registrera dig för betan. Då jag själv är en riktigt Final Fantasy-nörd kommer jag garanterat prova på spelet, så ni kan vänta er lite spelintryck härifrån när releasen närmar sig.

Kan hända att kontrollen ligger bättre i handen om man använder sig av silikonjackan som numera är standard till alla wiimotes, men den ligger fortfarande inte lika skönt i handen som en Xbox 360-kontroll. Nu vill jag inte låta som en Microsoft-fanboy, tvärt om, jag skulle aldrig vilja spela ett tvådimensionellt plattformsspel med en Xbox-kontroll då dess styrkors är svampigt (och då menar jag inte extralivssvamp) och oprecist. Den optimala kontrollen för sådana spel är istället PS3-kontrollen, med ett alldeles lagom stort styrkors och välplacerade actionknappar var det en fröjd att spela igenom Mega Man 9 på den konsolen.

Men inte heller Sony ska komma så lätt undan. Deras kontroll har istället lite problem med styrspakarna när det kommer till förstapersonsspel, och kontrollen är inte heller lika skön att hålla i som Xboxs variant. Dock framstår den som ett mästerverk jämfört med Sonys andra kontroll, nämligen den som är inbyggd i PSP Go. Efter någon timmes spelande på den konsolen kan du räkna med att ha skavsår på fingrarna.

När jag ändå är inne på ämnet kan jag ju lika gärna klanka ner på andra kontrollmetoder också. Mobilspel som använder sig av nummertangenterna behöver jag inte ens nämna, det fungerar bara inte  ihop med ett actionfyllt spel. Om vi tar touchskärmar istället, som den till iPhone, så fungerar de bra till vissa spel men i allt för många fall hamnar bara fingrarna i vägen och man ser inte vad som händer på skärmen. Allra värst är det dock när man placerar virtuella knappar och spakar på skärmen, det resulterar bara i att man missar skjutknappen och står stilla när man vill gå åt ena hållet.

Till PC finns ju rätt många alternativ att välja på, bland annat finns modifierbara tangentbord och möss med olika tyngder att hänga på. Jag ska vara ärlig, jag är uppväxt med konsolspel och kommer alltid föredra en handkontroll framför tangentbord och mus. Det blir så stelt på något sätt att sitta med händerna på ett skrivbord, och att spela plattformsspel med tangentbord fungerar lika bra som att spela bilspel på en dansmatta, plus att det blir stelt och opersonligt. Å andra sidan har handkontroller inte mycket att sätta mot en mus när det kommer till strategispel och liknande.

Så vad är då den perfekta handkontrollen? Jag tror inte att det finns någon, och det kommer nog heller aldrig komma. Man får helt enkelt stå ut med att använda sig av olika kontroller till olika spel, för till vissa genrer fungerar en pekskärm bättre än en traditionell kontroll med två spakar, och jag tvivlar starkt på att något som Project Natal skulle kunna ändra på det.

Vad tycker ni om olika kontroller, och vilka är era favoritkontroller genom tiderna? Och har ni någonsin fått nintendotumme, musarm eller kanske träningsverk på grund av dessa?

En sak som jag dock kommer att tänka på när jag ser releaser av det här slaget är hur man ska få tiden att räcka till. Som ni säkert vet är nio av tio MMO-spel oerhört tidskrävande, och ska man ha en chans att spela i toppen får man ägna i stort sett all sin lediga tid till att bara spela. Hur en del personer lyckas spela flera olika onlinerollspel på samma gång är för mig helt obegripligt, själv har jag problem att hinna med ”vanliga” spel (som har ett slut) och det känns helt hopplöst att komma ikapp alla spel man missat. Och då lägger jag ändå ner oerhört mycket tid på spel.

Detta har medfört att jag under året som gått knappt spelat online någonting över huvud taget. Jag provade på Shin Megami Tensei Online ett tag men då jag spelade andra spel vid sidan av så blev det snart för krävande. En match då och då i Gears of War 2 borde man kanske hunnit med, men även på den fronten har jag varit riktigt dålig, vilket är synd då jag har riktigt goa kontakter på min vänlista. Att det är lätt att komma efter även i sådana här spel om man inte spelar ofta är i och för sig en bidragande orsak till att jag inte spelat online så mycket det sista, att jag jobbar skift bidrar även det eftersom jag är på jobbet när alla är lediga, men största boven är ju givetvis alla bra singelspelarspel, som Arkham Asylum till exempel.

Nu låter det som att jag är en enstöring som aldrig vill spela med andra, men det stämmer verkligen inte. Större delen av tiden jag spelar brukar jag göra det tillsammans med kompisar, även om spelet bara är avsett för en spelare. Vi brukar till exempel skicka runt kontrollen i spel som Disgaea och alla andra tänkbara spel, men framför allt co-oplägen i spel som Gears och Guitar Hero III. Hade Sony haft stöd för två headset eller Microsoft låtit än koppla in flera headsets utan att betala för ett extra livekonto hade vi spelat online väldigt mycket oftare, så här har vi ytterligare en anledning till att jag inte brukar dyka upp i Gears-matcher.

Men i slutändan är det ändå en prioritetsfråga, och framför allt blir det billigare om man spelar ett spel online mycket, även om man missar många nya upplevelser i och med alla lovande releaser som ständigt utannonseras. Spelar ni mycket online och hur får ni i så fall tiden att räcka till? Spelar ni någonsin singelspelarspel och hur gör ni när ni har kompisar hemma som vill spela?

Men ett spel har jag faktiskt lyckats spela under denna tid, och det är vad man utan tvekan kan kategorisera som årets hittills bästa actionspel. Jag menar givetvis Batman: Arkham Asylum, och spelet är riktigt grymt. Atmosfären känns mer stämningsfull än alla filmer och serier med läderlappen någonsin kunnat förmedla, kontrollen är lagom simpel men kräver ändå skicklighet för att bemästra, smygmomenten utklassar Sam Fishers dito rejält, och utforskandet når i allra högsta grad upp till samma klass som Metroid och Castlevania. Att dialogerna sitter perfekt, handlingen faktiskt är kul att följa, samt att man lyckats fånga superskurkarnas starka personlighetsdrag gör ju inte direkt saken sämre.

Jag funderar på att skriva en recension till spelet men tror inte det kommer att behövas. För äger du en Xbox 360, PS3 eller PC är det här ett spel du måste spela, och äger du inte något av dessa format följer du antagligen inte bloggen ändå.

Så vad tycker ni om spelet? Delar ni samma åsikt med mig eller var spelet bara en besvikelse?

För även om man har rättat till det största problemet med spelet, avsaknaden av röstskådespelare, så har man klantat till det rejält på allt för många andra punkter. Karaktärerna ser numera anskrämliga ut, den mer humoristiska tecknarstilen blev lite för slarvig och det gör ont att se Guybrush i en så otroligt ful förpackning. Omgivningarna ser däremot bättre ut, även om den slarviga stilen lyser igenom även här så är den ändå helt ok att vila ögonen på.

Största problemet är dock kontrollen. I ett försök att anpassa spelet till konsol har man ersatt menyerna som befann sig längst ner på skärmen i originalet med popup-menyer. Med en Xboxhandkontroll fungerar det ok, då man även kan välja handlingar med ett enkelt tryck på styrkorset. Dock har man mappat dessa val på ett väldigt ologiskt sätt, och det är lätt att missa när man ska trycka snett uppåt höger på det svampiga styrkorset för att använda det mest grundläggande kommandot i spelet, men det fungerar ändå. Att man däremot använt sig av samma kontrollmetod även till PC är för mig helt oförståeligt, då det bara blir segt och rörigt, och ett system som kom för snart tjugo år sedan fungerar mycket bättre.

Med bara en liten knapptryckning kan man dock byta till det klassiska spelet, med det gamla utseendet och de gamla menyerna. Tyvärr får man inte med sig det skickliga röstskådespelet när man gör så, och trots alla brister väljer man ändå att spela den nya versionen då rösterna faktiskt väger upp för skavankerna. Spelet i övrigt är helt identiskt med originalet, såväl dialogerna som de ologiska pusslen är intakta och det kan bli lite klurigt att lista ut att man ska använda den där gummikycklingen för att åka linbana över till den där andra ön. För alla som inte har ork eller tid att ta reda på sådana här saker genom att prova sig fram finns dock ett inbyggt hjälpsystem, och man kan lätt få tips och ledtrådar på vart man ska härnäst. Ett välfungerande system, även om det är lite väl lättillgängligt då man faktiskt går miste om all problemlösning om man använder det för ofta.

Spelet håller för övrigt förvånande bra än idag. Det har i och för sig inte hänt så mycket inom peka klicka-genren på senare år, men att ett så här gammalt spel stundtals har bättre humor och är mer underhållande än nya äventyrsspel säger nog mer om hur bra de klassiska Monkey Island-spelen var än hur dåliga de nya spelen är.

Har du aldrig spelat Monkey Island förut tycker jag absolut att du ska prova det här, annars kan det vara svårt att motivera ett köp.

Idag var det The Elder Scrolls II: Daggerfall som fick nöjet att bli gratis för nedladdning via Bethesdas sida, där man även del ett i serien finns att ladda ner. Jag har själv inte varit något stort fan av spelet, då jag var mer för japanska rollspel till Super Nintendo och Playstation när det kom. Men jag vet att mina datorspelande kompisar tyckte spelet var riktigt kul, och det syns tydligt att stora delar av spelsystemet i stort sett är oförändrade i uppföljarna Morrowind och Oblivion, däribland det oändliga antalet sidouppdrag och huvudhandlingen som ingen bryr sig om. Till och med Fallout 3 har mycket gemensamt med spelet, och om du gillar något av dessa spel så kan jag varmt rekommendera en nedladdning, för att se hur serien såg ut för tretton år sedan.

Har du några tips på gamla spel som blivit gratis för allmänheten som alla borde få prova på? Och vilka spel skulle du helst vilja se gratis på utvecklarnas hemsidor?

Jag har även betalat några slantar för spel som redan stått i min bokhylla, fast till äldre konsoler som inte får plats framför TV:n längre, vilket har lett till roliga omspelningar av exempelvis Mega Man, Punch Out och Castlevania. Jag uppskattar denna tjänsten även om det känns surt att hosta upp pengar igen för spel som man redan äger, men det gör det ju också lättare att prova på gamla mästerverk som man missat, som går för flera tusenlappar på auktioner på Internet då de hunnit bli sällsynta och kultförklarade.

Frågan är bara vad som händer med alla våra nedladdade spel när nästa generations konsoler kommer eller den dagen det är dags att byta dator. Kommer vi till exempel kunna spela våra gamla exemplar av Braid på Xbox 720, eller måste vi betala för alla spel ännu en gång om vi till exempel vill spela Zelda på nästa generations Wii? Vi vet inte ens vad som kommer att hända med alla våra gamla UMD-skivor när vi byter ut vår PSP mot en PSP Go, kommer det gå att kopiera dem till sin konsol eller blir våra gamla spel till skräp?

Om nästa generation fortfarande kommer att bestå av flera konkurrerande konsoler tror jag det kan variera från fall till fall. Till exempel skulle det vara lätt för Microsoft och Sony att låta spelaren ta med sig sitt gamla konto till nästa konsol, och därmed behålla sin digitala spelsamling tillsammans med sina achievements och trophies man samlat på sig under åren. Man har ju till exempel redan idag samma konto till både PSP och PS3, och att föra över sitt gamla konto från Xbox till Xbox 360 var ju inga problem.

Hur det går med Nintendos nästa konsol är jag dock mer tveksam till. Med tanke på att man inte har något direkt konto till varken Wii eller DSi, och hur girigt Nintendo agerat vid andra tillfällen så skulle det inte förvåna mig om det kommer ytterligare en Virtual Console till Wii 2 där alla ens tidigare köp är som bortblåsta. Det kan tyckas vara alldeles för tidigt att spekulera i sådant här redan nu, och vem vet, även om det verkar högst osannolikt så kanske det inte ens kommer finnas någon motsvarighet till Virtual Console, Live Arcade och Sonys dito vid nästa konsolbyte.

Den största nackdelen jag upplever med digital distribution handlar dock inte om alla småspel, utan om de större spelen. Det börjar bli allt vanligare till framför allt PS3 och PSP att stora fullprisspel ute i butik även säljs digitalt, och spel som Burnout Paradise har länge funnits till ett vettigt pris på Playstation Store. Men vad gör vi när hårddiskutrymmet tar slut? Detta var länge ett problem även på Wii, och jag har själv lyckats fylla min förra hårddisk till Xbox 360 med enbart sparfiler, repriser och extramaterial. Till min PSP var jag till och med tvungen att köpa ett större minneskort för att ens kunna få plats med Final Fantasy VII. Att PSP Go bara kommer att ha ett inbyggt minne på 16 GB oroar mig också, det räcker inte på långa vägar för att ens lagra min nuvarande samling till PSP, och vill man dessutom ha musik och filmer på konsolen kan man glömma att ha mer än något enstaka spel med sig.

Ett alternativ skulle kunna vara att synkronisera sina spel med en dator ungefär som iPhone gör med iTunes, där man har alla spel lagrade på datorns hårddisk och bara lägger över de spel man känner för att spela fram till nästa synkronisering. Denna lösning blir dock svårare att tillämpa på de stationära spelkonsolerna, och alternativet skulle kunna vara att ha en extern hårddisk. Men förr eller senare lär utrymmet även på den ta slut, och man måste radera några av sina spel. Lägg märke till att man inte kan sälja eller byta sina gamla spel som man kan med fysiska exemplar, när du inte längre vill ha ett spel är det alltså bara att ta bort det från hårddisken, och du får ingenting för det.

Många siar dock om att man i framtiden även kommer att lagra sina spel på Internet, och bara strömmar spelen hem till en låda under TV:n. Tanken är ju god och OnLive bevisar att tekniken fungerar, i alla fall om man har tillräckligt med bandbredd och bor nära en server med datorkraft motsvarande summan av hela din regions PS3:or, Xboxar och speldatorer i dagsläget. Jag kan lugnt konstatera att vi är ljusår från att få det här att fungera i varje hem, och även om det skulle gå, hur blir det då när Internetlinan slutar fungera? Jag råkar själv ut för timlånga avbrott på min Internetuppkoppling då och då, samma sak inträffar hos bekanta som är bosatta i städer. Dessa störningar skulle med andra ord vara lika förödande som strömavbrott för ditt spelande, och räkna inte med att kunna spela spel i din sommarstuga utan telefonledning.

Men jag gillar principen att man bara behöver en box för att kunna spela alla spel oavsett format, för ärligt talat känns det gamalt och förlegat att kriga med olika konsoler. Om OnLive blir verklighet öppnar det även upp för nya försäljningsmetoder som skulle vara mycket positivt för oss konsumenter. Man skulle till exempel kunna införa någon slags prenumerationstjänst, där man kan spela vilka spel man vill till en fast månadskostnad, lite som hur Spotify är för musik, eller som Canal Digital och Viasat är för digital-TV. Men det skulle givetvis även kunna leda till negativa effekter vid prissättning av spel då man inte längre har hundratals olika butiker att konkurrera mot och inte längre behöver ta hänsyn till priskrigen. PC är i och för sig ett format där det finns ett antal onlinedistributörer vilket resulterar i låga priser, men att exempelvis Nintendo skulle tillåta andra internetbutiker vid sidan av sin Wii Shop är inte särskilt troligt än på väldigt många år.

Jag kanske låter väldigt negativ till att digitalisera vartenda spelköp, men jag tror det på många sätt är mycket bättre än sättet vi köper spel på idag, inte minst med tanke på miljön. Kanske inte idag, men om säg tio år. Alla spekulationer om att man snart kan slå igen alla fysiska spelbutiker för att enbart distribuera spel digitalt kan säkert bli verklighet, men jag tror det kommer ta väldigt lång tid innan det blir så. Jag pratar inte om fem till tio år, utan snarare tjugo till trettio år. För även om spelbutikernas utbud ständigt kommer minska i takt med att onlinetjänsterna tar över och våra bokhyllor blir överfulla av spelkartonger så är det framför allt de insatta och lite äldre spelarna som kommer att utnyttja onlinetjänsterna. Den där sjuåriga pojken som vill ha ett nytt racingspel men inte har något kreditkort, medelålderstjejen som vill prova på Singstar och Wii, och föräldern som vill köpa ett nytt spel i present till sitt barn kommer alla att vända sig till dagens spelbutiker. Och det kommer även du och många andra insatta gamers göra ibland, kanske för att ni vill ha en specialutgåva eller en samling av en episodbaserad spelserie, eller kanske för att hämta inspiration och tips till nästa spelköp.

Det finns givetvis hur mycket som helst att ta upp om ämnet mer än det jag redan sagt, men nu vill jag veta vad ni tycker om digital distribution. Är spelkartonger och specialutgåvor förlegat och miljöfarligt? Håller ni med mig på någon av punkterna eller har jag helt fel? Och hur gör ni när nya spel släpps både i butik och digitalt idag? Låter ni priset avgöra eller är det alltid den ena distributionsformen som gäller? Och hur gör ni med andra medier som film, musik och böcker? Läser ni till exempel helst speltidningar på Internet eller i tryckt form?

Nu har Microsoft följt EU:s krav och kommer inte att inkludera Internet Explorer till deras nästa operativsystem, Windows 7, här i Europa. De kommer givetvis erbjuda en enkel nedladdning och installation av programmet via operativsystemets gränssnitt, men risken finns att datortillverkare kommer förinstallera andra webbläsare som Firefox, Opera eller Safari på datorerna, och då får Internet Explorer det plötsligt svårt att stå sig.

Vad tycker ni om Microsofts lösning? Är det bra att de äntligen blir av med försprånget genom att inte inkludera programmet med operativsystemet? Borde de inte få inkludera vad de vill med sin egenutvecklade programvara? Och vilken är er favoritwebbläsare?

Själv gillar jag Firefox, men jag tycker Explorer förbättras med varje uppdatering och inte är så långt efter som många påstår. Kanske kommer det här att öka konkurrensen och få Microsoft att jobba på lite för att förbättra webbläsaren ytterligare.

EU är hur som helst inte riktigt nöjda med lösningen. De tycker istället att man borde inkluderat en rad olika webbläsare med operativsystemet så att användaren lätt kunde se vad som fanns för alternativ. Mer information om nyheten finns här.