Ni som följt mina recensioner på Eurogamer har kanske märkt att jag spelat en hel del 3DS sedan den släpptes i våras, en maskin som jag faktiskt haft ganska kul med trots det någorlunda skrala spelutbudet.

Men jag har ett stort problem med 3DS, och det är att den inte känns särskilt portabel.

Mitt starkaste argument bakom detta påstående är tyvärr något som även PS Vita verkar komma att lida av när den släpps här i Sverige nästa år, nämligen batteritiden. Att en bärbar konsol inte går att spela på i längre än tre dryga timmar med fulladdat batteri är katastrofalt dåligt.

Än värre är att dess standbyläge med StreetPass-funktionen aktiverad suger extremt mycket batteritid, såpass mycket att maskinen är urladdad nästan varje gång jag plockar upp den för att spela en session.

Detta är riktigt synd då jag tycker StreetPass är en riktigt intressant och originell funktion, men som tyvärr fungerar uruselt eftersom mitt batteri alltid hunnit ta slut de få gånger jag passerar någon annan 3DS-ägare ute på stan. Och skulle konsolen mot förmodan ha lite kraft kvar kan man ge sig på att den jag möter inte laddat sin 3DS tillräckligt nyligen för att kunna utbyta någon information via funktionen.

En annan sak som gör konsolen otymplig som portabel maskin är skärmens otroligt snäva betraktningsvinkel vid 3D-spelande, som gör det omöjligt att spela med 3D-reglaget i topp under guppiga bussresor och liknande. Skärmen är dessutom tämligen värdelös i om den inte används i optimala ljusförhållanden, och i starkt solljus går den bara att använda som en spegel då den reflekterar nästan allt ljus som kommer i närheten av dess blanka yta.

Ytterligare en detalj som gör att jag drar mig från att plocka med min 3DS på resande fot är dess klumpiga storlek. Att få plats med Nintendos vindögda konsol i fickan är minsann ingen lätt uppgift, och om jag mot förmodan skulle få plats med den i någon jeansficka skulle det se otroligt fult ut, oavsett hur inne det nu kan vara att springa runt med Nintendo-maskiner bland vuxna människor.

Att det dessutom är på väg ett tillbehör i form av en extra styrspak som gör maskinen ännu större och klumpigare känns knappast som något smart val om Nintendo nu ska marknadsföra maskinen som portabel.

En sista miss som jag stör mig väldigt mycket på är att det här är den första bärbara konsolen jag någonsin ägt vars spel är regionslåsta (även om DSi delvis var det). Inte nog med att jag inte kan köpa nya spel till maskinen om jag skulle resa utanför Europa, så går jag dessutom miste om fantastiska spel som Shin Megami Tensei: Devil Survivor Overclocked (en remixad version av Devil Survivor), eftersom spelet inte verkar få någon europeisk distributör.

Nu uppskattar jag i och för sig konsolen i övrigt, men att kalla den portabel känns bara fel då jag känner mig mer låst i vart jag kan spela med en 3DS i handen än med en Xbox 360-kontroll framför teven. Jag tvivlar på att detta är ett medvetet drag från Nintendos sida, och konsolen känns allt mer framstressad och oplanerad för varje dag som går.

Mitt råd till dig som ännu inte köpt konsolen är att vänta tills en fulländad variant med två inbyggda spakar eventuellt släpps (eller satsa på en PS Vita). Med lite tur kanske en sådan modell även kan få en bättre skärm och mer slimmad design, men att hoppas på att den blir regionsfri är nog att vara lite väl optimistisk.